Operation höftled.

Äntligen är jag opererad ! Vilken resa jag gjort, började i maj 2018, jag hade så ont i höften och uppsökte ortopeden i Västerås, fick besked att det var ryggen som jag hade ont i, nej sade jag det är höften. Läkaren sade att det var inte mycket att göra åt du ska få gå på smärtskola. Jag har blivit opererad två gånger i ryggen och hade fått besked att om de skulle operera igen så var utgången 50/50 och det hade jag tackat nej åt tidigare. Gick från ortopeden med gråten i halsen inga värktabletter skulle ta kontakt med husläkaren på Oxbacken han skulle ge remiss till smärtskolan. Tur i oturen gick jag till läkaren fel dag, kom till kassan och anmälde mej, då sade hon det är i morgon du ska vara här, jag sade jag går inte härifrån jag har så ont måste få prata med en läkare, den läkare jag skulle ha dagen efter var inte där, som tur var utan en annan läkare tittade på mej såg hur ont jag hade klämde på höften och ordnade en akut sjuktransport till Röntgen på lasarettet samt en akut ortopedläkare. Röntgen visade att höften var så demolerad så läkaren blev så förskräckt. Operation skulle det bli, sade hon jag ska operera dej sade hon. Ja smärtskolan blev inställd som tur var. Anne-Sofi var med mej så vi åkte hem och Läkaren skulle kalla mej. Jag fick en kallelse och åkte till Ortopedmottagningen och då var min läkare hemma för sjukt barn, en ny läkare fjärde i raden. Han sade du ska få en operationstid i Stockholm för det är så lång väntan här. Jag ringde till sjukhuset i Stockholm och det var semester stängt till den 12 augusti. Vi är nu i juli och värken har tilltagit så jag hamnade i rullstol vid midsommar kunde inte stödja på höger ben. Den 12 augusti ringde jag direkt på morgonen pratade med en sköterska, som sade att de inte fått någon remiss från Västerås, varpå jag ringde till ortopeden och frågade varför de inte skickat någon remiss. Ja lade på luren och då fick jag samtal från Stockholm att jag kunde komma dit den 20 augusti. Ja sjuktransport var skickad till mej, Anne-Sofi följde med som tur var. Väl där fick jag prata med en läkare och han sade direkt att han inte kunde operera mej för jag satt i rullstol, man åker hem dagen efter sade han och jag kan inte garantera du kan gå efter op, så vi fick åka hem igen. På ruta ett igen kontaktade ortopedmottagningen och tala om hur det var. Blev uppsatt på en operationslista, den 8 oktober skulle jag få min operation. Jag har suttit inne hela sommaren och hösten och ätit morfintabletter var fjärde timme värken var fruktansvärd, full hemtjänst hade jag kommer inte ihåg så mycket av den tiden som tur är. Dagen D operation, dagen efter kommer Läkaren och talar om att de tappade hakan när de öppnade höften , höftkulan var nersliten helt borta och höften har läkt ihop fel, du måste ha ramlat och brutit den. Jag ramlade av rollatorn för ett hjul lossnade och åkte opp till akuten där en läkare undersökte mej han sade
ta Alvedon så blir du bra om en vecka, ingen röntgen alltså, ,med påföljd att värken tilltog och ingen tog ansvar, skylde på ryggen rekommenderade smärtskola tur att jag träffade rätt Läkare till slut. Jag kan gå nu, men med rollator och ska ha den i sex månader innan jag får släppa den så jag ser framåt med förhoppning att det blir en skön sommar. All den smärta hade jag sluppit om läkaren på akuten hade skickat mej till röntgen då hade det blivit akut operation på en gång. Så behandlar de gamla människor tyvärr.